marre

Som ett led i min kamp för Kaosmänniskors Existensberättigande i Samhället (KES), frågar jag följande:

Finns det ett problem med åldersdiskriminering i samhället? Blir människor som studerar, eller har annan sysselsättning (eller brist på sådan) och är under 30, behandlade som fullvärdiga medborgare? Finns det ett ouppmärksammat problem här? Berätta för mig!

Ekonomiskt har unga människor och studenter en betydligt sämre ställning relaterat till den äldre generationen, om man jämför med hur det var när den generationen var ung.

I ett familjeorienterat samhälle spelar skillnader mellan generationer inte så stor roll. Men i dagens samhälle fokuserar vi (som jag anser med rätta) på individen. Då blir situationen en annan.

En sak som jag har tänkt på är rättsväsendet. Åklagare, advokater och inte minst domare ska vara välutbildade, kunniga och rika på erfarenhet. Dessa i sig helt självklara krav leder till att de sällan eller aldrig är under medelåldern. Och nämndemannakårens medelålder ligger långt, långt över medelåldern i samhället.

- Om en person med utländsk bakgrund står emot en med svensk dito i ett mål, och alla i rätten har svensk bakgrund är det ett problem. Framförallt om etnicitet är en aspekt i målet.

- Om en kvinna står emot en man i ett mål, och alla i rätten är män är det ett problem. Framförallt om kön är en aspekt i målet.

- Är det då inte ett problem om en ung person står mot en äldre person och alla i rätten är i 60-årsåldern? Framförallt om ålder är aspekt i målet.

Den som minns den gamla filmklassikern "Twelve angry men" kan tänka på att den som är hårdast på att vilja döma den unga killen för fadersmord är en man som själv har stora problem med sin relation till sin son, och projicerar detta på fallet.

Ja, jag har missat klassaspekten, jag vet. Och delvis kanske den är sammankopplad med åldersaspekten, men jag orkar inte vara heltäckande nu. Men säg vad ni tänker! Jag lyssnar.