Vad händer?
Städa, diska, plugga, jobba, partiarbeta, misslyckas med att putsa fönster, dricka lite öl, se en film ("VIkarien på Zita), av misstag lämna en stackars kille med notan, och ringa till fel person när jag skulle ringa och be om ursäkt för det.... Sen ringa rätt person men mest låta förvirrad. Ha lite ångest för att han ska tro att jag gjorde det med flit. Inte främst för att jag egentligen bryr mig så jättemycket om vad han tycker (är han så stingslig förtjänar han ju inte det, typ), utan för att det inte riktigt passar med min idé om jämställdhet och om att inte stjäla middagar av folk.
Men en öl på dörrarna och en massa småprat om små och stora saker var lite grädde på den mosiga dagen :-)
Idag har jag än så länge bara misslyckats med att passa en tvåtimmars telefontid, så den här dagen har potential än så länge...
Men en öl på dörrarna och en massa småprat om små och stora saker var lite grädde på den mosiga dagen :-)
Idag har jag än så länge bara misslyckats med att passa en tvåtimmars telefontid, så den här dagen har potential än så länge...
Hej, och välkommen till kaoset...
Är gin tequila? Och andra stora frågor...
I fredags var det traditionsenligt Orionöl. Men eftersom många av de vanliga deltagarna långhelgade på annat håll beslutade vi som minsann bryr oss om våra vänner och vår kära huvudstad och därför har vett att hålla oss i den senare för att umgås med de förra, att flytta ölandet hem till Andreas och hans coronnspel.
Branik är godare än Törley, fyra människor kan dricka varsin gin i tron att det är tequila utan att märka någon skillnad, och Marianne är grym på coronn. Festen fortsatte på Golden, där det konstaterades att vi skrämmande nog börjar bli jämnåriga med övriga besökare. Men jag kan i alla fall trösta mig med att jag fick visa leg både på Systemet och på Golden, så jag känner mig inte så gräsligt lastgammal ändå.
Tidigare i fredags pratade jag med två nya intresserade om partiet, och blev intervjuad av en finsk tjej som var nyfiken på partiet och höll på med ett skolarbete.
Idag var jag på grilltjejkväll hos Ikka efter jobbet, som avslutades med en kort tur till Popaganda. Den senare skulle säkert varit schysst om vi kommit dit i tid för att komma in i stämningen, men nu kändes det mest kallt, lerigt och fullt av ljummen inte god öl. Vi grillande på balkongen, eftersom Ikka tänkte att det inte gjorde något nu när hon ändå ska flytta till sommaren...
Branik är godare än Törley, fyra människor kan dricka varsin gin i tron att det är tequila utan att märka någon skillnad, och Marianne är grym på coronn. Festen fortsatte på Golden, där det konstaterades att vi skrämmande nog börjar bli jämnåriga med övriga besökare. Men jag kan i alla fall trösta mig med att jag fick visa leg både på Systemet och på Golden, så jag känner mig inte så gräsligt lastgammal ändå.
Tidigare i fredags pratade jag med två nya intresserade om partiet, och blev intervjuad av en finsk tjej som var nyfiken på partiet och höll på med ett skolarbete.
Idag var jag på grilltjejkväll hos Ikka efter jobbet, som avslutades med en kort tur till Popaganda. Den senare skulle säkert varit schysst om vi kommit dit i tid för att komma in i stämningen, men nu kändes det mest kallt, lerigt och fullt av ljummen inte god öl. Vi grillande på balkongen, eftersom Ikka tänkte att det inte gjorde något nu när hon ändå ska flytta till sommaren...
USP i Södermalmsnytt
Det här har jag klippt ut ur en artikel i Södermalmsnytt från den 29 april. Artikeln i sin helhet finns att ladda hem som pdf för den som är extraintresserad. Den innehåller inget som inte är sant, men ger en felaktig bild på vissa ställen. Till exempel om mitt kårpolitiska engagemang på KTH, som ju inte var så där jättestort. (Fokusområde "Jämställdhet", ett år i Kårfullmäktige och ett SFS-fullmäktige. Ingen kårpamp direkt.) I övrigt är jag rätt nöjd med intervjun, faktiskt.
Idag blev vi intervjuade och fotade av Stockholms City. Håll utkik i nästa vecka, då artikeln kommer...
Fem kanoter, osötad nyponsoppa och 100 skumgodisankor
I helgen var det paddelhajk. Marianne kan inte styra kanoter (Marre är däremot grym på det, enligt egen utsago), men vill man inte ha sin nyfernissade träbåt krossad ska man väl inte lägga den i en kanal där paddling är tillåten? Nä, riktigt så illa var det faktiskt inte. Vi lekte vår egen variant på "Will it float?" (dåligt inslag i dålig amerikansk talkshow), konstaterade att Marianne hatar granplanteringar och att det finns fler sjöfåglar än svanar och ankor. En liten svart anka hette enligt Lars "sothöna", och en pytteliten svan, som inte var så vit som svanar brukar, hette "skäggdopping". Vi såg även två små örnar, som hette nåt med hök respektive falk.
På lördag kl 07.15 träffades Carl, Anna och Marianne på Scoutgården för att köra ut kanoterna till helgens paddlingshajkande. Men varför klockan 07.15? Är vi galna? Är vi Waxholmsscouter? Nej, nej. Vi är de vi alltid varit. Hajken började naturligtvis inte förrän 12.30. Men varför då samlas kvart över sju? Hur lång tid tar det egentligen att flytta fem kanoter?
Sanningen i korthet: Två körkort för lite. En uppbokad körkortsinnehavare för mycket. En för sent bokad släpkärra, som macken ville ha tillbaka klockan 10, osv.
Carl och Marianne hade alltså tre timmar att döda med kanoterna, i duggregnet i Brottby. Som tur var i närheten av ett kafé, vilket oturligt nog öppnade klockan 12. Hm, typiskt landsorten. Vad göra? Laga lunch på stormköket? Nej, nej. Det går ju bussar till Norrtälje! Där finns det restauranger... Mätta och nöjda hann vi tillbaka lagom till samlingen med patrullscouterna.
Paddlingen gick fint, vädret blev bättre och det flöt på bra. Marianne och Carl hittade en förlupen uppblåsbar miniluftmadrassleksak i vassen, betraktade den som vrakgods och sig själva som dess räddare. Efter någon timme var det fruktstund. All frukt var i Lars och Mickes kanot, vilket snart ledde fram till upptäckten att äpplen flyter, medan päron och cocktailtomater sjunker...
Vi kom tidigt till nattplatsen, lagade middag, kvällspaddlade och åt kvällsmål. Till det senare hade Carl (och Marianne, som lögnaktigt påstod att hon protesterade i affären) köpt osötad nyponsoppa och dito fullkornsskorpor. Det gillar alla tolvåringar har jag hört. Det gjorde de inte, och alla åldrar utom 27 höll med dem. 27-åringen försvarade sig med att det är nyttigt att lära sig att inte bara äta söta saker. Alla andra hade socker i nyponsoppan, men den var äcklig ändå.
Under paddlingen dagen därpå togs den fina vrakgodsflotten på släp som livbåt. Carl och Marianne hade tre jättepåsar skumgodisankor och ett par kexchoklad att dela ut. Så det var ju tur att vi hade köpt osötad nyponsoppa! Skumgodisankor väger inte så mycket, och är därför svåra att kasta. Men de flyter! En alternativ distributionsmetod som prövades var att lägga en hög skumgodisankor på "livbåten" och låta patrullscouterna hämta själva. Tyvärr blåste livbåten omkull innan någon av kanoterna hann fram, och vattnet täcktes av guppande, övergivna, pastellfärgade ankor.
På söndagen blev det sol. Och eftersom det var kallt på morgonen hade Marianne underställ under scoutskjortan, byxorna och regnbyxorna. Det är inte lätt att ta av sig det (näst-) understa lagret sittandes i en kanot, men det går. Det går även att paddla vilse i kanalen i Åkersberga, men bara lite.
En glad och trött Marianne, som rymt från sin av blöt hajkutrustning belamrade lägenhet och snart ska dricka ännu lite mer kvällste, önskar alla en schysst friluftssäsong! (Ja, bara galningar idkar friluftsliv vintertid.)
På lördag kl 07.15 träffades Carl, Anna och Marianne på Scoutgården för att köra ut kanoterna till helgens paddlingshajkande. Men varför klockan 07.15? Är vi galna? Är vi Waxholmsscouter? Nej, nej. Vi är de vi alltid varit. Hajken började naturligtvis inte förrän 12.30. Men varför då samlas kvart över sju? Hur lång tid tar det egentligen att flytta fem kanoter?
Sanningen i korthet: Två körkort för lite. En uppbokad körkortsinnehavare för mycket. En för sent bokad släpkärra, som macken ville ha tillbaka klockan 10, osv.
Carl och Marianne hade alltså tre timmar att döda med kanoterna, i duggregnet i Brottby. Som tur var i närheten av ett kafé, vilket oturligt nog öppnade klockan 12. Hm, typiskt landsorten. Vad göra? Laga lunch på stormköket? Nej, nej. Det går ju bussar till Norrtälje! Där finns det restauranger... Mätta och nöjda hann vi tillbaka lagom till samlingen med patrullscouterna.
Paddlingen gick fint, vädret blev bättre och det flöt på bra. Marianne och Carl hittade en förlupen uppblåsbar miniluftmadrassleksak i vassen, betraktade den som vrakgods och sig själva som dess räddare. Efter någon timme var det fruktstund. All frukt var i Lars och Mickes kanot, vilket snart ledde fram till upptäckten att äpplen flyter, medan päron och cocktailtomater sjunker...
Vi kom tidigt till nattplatsen, lagade middag, kvällspaddlade och åt kvällsmål. Till det senare hade Carl (och Marianne, som lögnaktigt påstod att hon protesterade i affären) köpt osötad nyponsoppa och dito fullkornsskorpor. Det gillar alla tolvåringar har jag hört. Det gjorde de inte, och alla åldrar utom 27 höll med dem. 27-åringen försvarade sig med att det är nyttigt att lära sig att inte bara äta söta saker. Alla andra hade socker i nyponsoppan, men den var äcklig ändå.
Under paddlingen dagen därpå togs den fina vrakgodsflotten på släp som livbåt. Carl och Marianne hade tre jättepåsar skumgodisankor och ett par kexchoklad att dela ut. Så det var ju tur att vi hade köpt osötad nyponsoppa! Skumgodisankor väger inte så mycket, och är därför svåra att kasta. Men de flyter! En alternativ distributionsmetod som prövades var att lägga en hög skumgodisankor på "livbåten" och låta patrullscouterna hämta själva. Tyvärr blåste livbåten omkull innan någon av kanoterna hann fram, och vattnet täcktes av guppande, övergivna, pastellfärgade ankor.
På söndagen blev det sol. Och eftersom det var kallt på morgonen hade Marianne underställ under scoutskjortan, byxorna och regnbyxorna. Det är inte lätt att ta av sig det (näst-) understa lagret sittandes i en kanot, men det går. Det går även att paddla vilse i kanalen i Åkersberga, men bara lite.
En glad och trött Marianne, som rymt från sin av blöt hajkutrustning belamrade lägenhet och snart ska dricka ännu lite mer kvällste, önskar alla en schysst friluftssäsong! (Ja, bara galningar idkar friluftsliv vintertid.)
Vill ni veta en hemlighet?
Det finns god öl även utanför Vasastan! Visst, det låter helt sjukt, men det är sant. På Söder till exempel. Eftersom jag alltid är den i alla sällskap som har koll på det mesta, vet jag precis var vi var. I närheten av Medborgarplatsen. Fast åt sydöst. Grymt god kantarelltoast också. Har ni inte varit där rekomenderar jag ett besök.
Min ljusgröna huvtröja är nästan lika fin som mina ljusblå sneakers med gräsfläckar. Kul när man känner sig utklädd till sig själv.
Regn är kallt och blött. Inte som kollektivet som är ballt och sött. Jag ska bli poet när jag blir stor...
Regn är kallt och blött. Inte som kollektivet som är ballt och sött. Jag ska bli poet när jag blir stor...
Hur världen förändras
07.10 på morgonen...
Jaha, tåget försenat igen! Antar att de sparat lite löv från i höstas och lagt ut på spåret för att spexa till det med lite lövhalka. Och när tågfan kommer är det tokfullt. Med PRATANDE människor. Vem pratar klockan sju på morgonen? Jag skiter i att ni ska ha franskprov, äckliga ungar. Och tantskrället med dialekten: Din åsikt om villorna i Djursholm är helt jävla tokointressant! Jag skiter i att du är här på konferens. Åk tillbaka till Flen och umgås med de där barnen som du bara MÅSTE berätta högljutt om för hela vagnen. Nej, lille Rolf-Jörgens fina handstil är inte ett intressant samtalsämne, ens om du pratar med Rolf-Jörgen själv.
"Vilken tur att ena rulltrappan står still; det är ju så mycket som rör sig fort i den här världen, håhåjaja. Men eftersom jag är tant med stor väska tror jag att jag går i den ändå, här till vänster, för här var det mest plats. Och så stannar jag och vilar lite då och då. Folk borde inte stressa så värst. Undrar varför den unga kvinnan bakom mig ser så sur ut. Bäst jag säger till henne att muntra upp sig lite, då blir hon säkert gladare. Va? Maken till otacksam människa har jag då aldrig..."
Skönt att de har så mycket mackor att välja på i kafét. Och åh, så praktiskt att det är skinka på allihop! T-snabben nästa då. Skönt att tanten med väskan hunnit till nästa rulltrappa medan jag stod i mackkön. Men nu har hon fattat grejen och står till höger. Men med jätteväskan bredvid sig...
Köper en lightdrickyoghurt och en bagel. *äter och dricker*
Men, vilket fint väder det är! Jag har gott om tid - en kort promenad i solen innan jobbet kanske? Kul att alla blir så glada på försommaren. Stockholm i sommarsolen är verkligen schysst. Alla känns vackra, och en blir positivt inställd till sina medmänniskor. Härligt... Men varför tittar den där vackra medelålders kvinnan med den stora väskan så surt på mig? Jaja, vårglädjen kan väl inte nå alla?
Jaha, tåget försenat igen! Antar att de sparat lite löv från i höstas och lagt ut på spåret för att spexa till det med lite lövhalka. Och när tågfan kommer är det tokfullt. Med PRATANDE människor. Vem pratar klockan sju på morgonen? Jag skiter i att ni ska ha franskprov, äckliga ungar. Och tantskrället med dialekten: Din åsikt om villorna i Djursholm är helt jävla tokointressant! Jag skiter i att du är här på konferens. Åk tillbaka till Flen och umgås med de där barnen som du bara MÅSTE berätta högljutt om för hela vagnen. Nej, lille Rolf-Jörgens fina handstil är inte ett intressant samtalsämne, ens om du pratar med Rolf-Jörgen själv.
"Vilken tur att ena rulltrappan står still; det är ju så mycket som rör sig fort i den här världen, håhåjaja. Men eftersom jag är tant med stor väska tror jag att jag går i den ändå, här till vänster, för här var det mest plats. Och så stannar jag och vilar lite då och då. Folk borde inte stressa så värst. Undrar varför den unga kvinnan bakom mig ser så sur ut. Bäst jag säger till henne att muntra upp sig lite, då blir hon säkert gladare. Va? Maken till otacksam människa har jag då aldrig..."
Skönt att de har så mycket mackor att välja på i kafét. Och åh, så praktiskt att det är skinka på allihop! T-snabben nästa då. Skönt att tanten med väskan hunnit till nästa rulltrappa medan jag stod i mackkön. Men nu har hon fattat grejen och står till höger. Men med jätteväskan bredvid sig...
Köper en lightdrickyoghurt och en bagel. *äter och dricker*
Men, vilket fint väder det är! Jag har gott om tid - en kort promenad i solen innan jobbet kanske? Kul att alla blir så glada på försommaren. Stockholm i sommarsolen är verkligen schysst. Alla känns vackra, och en blir positivt inställd till sina medmänniskor. Härligt... Men varför tittar den där vackra medelålders kvinnan med den stora väskan så surt på mig? Jaja, vårglädjen kan väl inte nå alla?
På ålderns höst...
Sushi, några tjeckiska öl och fest i kollektiv i Älvsjö. Nice fredagskväll. Men även om de flesta på festen var trevliga och så var många så där gräsligt unga. Hörde en tjej säga i mobilen: "Nä, vi blev utslängda för Leffe bor i en garderob, och vi hade sex i den". Ja, se den ungdomen... När jag fick kämpa emot impulsen att be killen i omnämnda "vi" att dra upp byxorna, eftersom de obegripligt nog (sic!) hängde på halva baken insåg jag att jag nog börjar bli lite gammal.
Men jag älskade att de hade en röd plyschsoffa i köket! Eftersom alla intressanta samtal förs i köket, är det ju bra om det är bekvämt där... Och att diskutera politik med en person som halsar rödvin har helt klart sin charm. Och det är inte varje dag jag dansar till "Röda Bönor" med glada queerisar växlat med peppande samtal om barn och ungdomars rätt till politisk påverkan.
Öppenhet, glädje och "alternativa" attityder är härligt. Men tyvärr finns det ofta någon som missat lite vad det här betyder, och verkar vara alternativa främst för att kunna utesluta de som inte anser är det. För att de är unga, nyfrälsta eller träffar många otrevliga mainstreammänniskor i sin vardag, vad vet jag. Killen jag tänker på hade ett stort behov av att "varudeklarera" sig. Och det är väl lugnt, så länge man inte blir besviken när man får positiva reaktioner. Mot kvällens slut diskuterade jag olika former av veganism och vegetarianism med en trevlig och öppensinnad vegan, och då lägger den här killen sig i och pratar om likdelar och kallar mig mördare. Tröttsamt? Ja. Provocerande? Inte särskilt. Sjukt uppmärksamhetskåt människa.
Gissar att mitt yttre var för mainstream för att passa hans ideal, trots att jag följt "Gogol Bordellos" uppmaning och klätt mig i lila. Det intressanta är att det även fanns en del Stureplansaktiga tjejer på festen, men min "mellantingsklädsel" kanske var mer provocerande?
Men jag älskade att de hade en röd plyschsoffa i köket! Eftersom alla intressanta samtal förs i köket, är det ju bra om det är bekvämt där... Och att diskutera politik med en person som halsar rödvin har helt klart sin charm. Och det är inte varje dag jag dansar till "Röda Bönor" med glada queerisar växlat med peppande samtal om barn och ungdomars rätt till politisk påverkan.
Öppenhet, glädje och "alternativa" attityder är härligt. Men tyvärr finns det ofta någon som missat lite vad det här betyder, och verkar vara alternativa främst för att kunna utesluta de som inte anser är det. För att de är unga, nyfrälsta eller träffar många otrevliga mainstreammänniskor i sin vardag, vad vet jag. Killen jag tänker på hade ett stort behov av att "varudeklarera" sig. Och det är väl lugnt, så länge man inte blir besviken när man får positiva reaktioner. Mot kvällens slut diskuterade jag olika former av veganism och vegetarianism med en trevlig och öppensinnad vegan, och då lägger den här killen sig i och pratar om likdelar och kallar mig mördare. Tröttsamt? Ja. Provocerande? Inte särskilt. Sjukt uppmärksamhetskåt människa.
Gissar att mitt yttre var för mainstream för att passa hans ideal, trots att jag följt "Gogol Bordellos" uppmaning och klätt mig i lila. Det intressanta är att det även fanns en del Stureplansaktiga tjejer på festen, men min "mellantingsklädsel" kanske var mer provocerande?
Ungdoms- och studentpartiet
Här bjuder jag på en liten bild på delar av partistyrelsen. Det är inte helt lätt att samla alla nio på ett par timmar när en journalist från Aftonbladet ringer och väcker en i förmiddagsgryningen. Här är en av talespersonerna (även känd som "jag"), kassören Jonatan och pressekreteraren Karim.Läs artikeln!
Länkar till andra intervjuer och artiklar finns på Ungdoms- och studentpartiets hemsida
Prata om partiet, ge folk hemsideadressen, och hör av dig om du är intresserad av att engagera dig. I teorin ska jag kontakta alla jag känner som skulle kunna tänkas vara intresserade, men jag kommer garanterat att glömma de flesta. Gör därför som en intresserad vän gjorde igår, ring mig istället!
Principbryteri och duktigheter
Kollektivet deltog tillsammans med ett annat, mer verkligt kollektiv, i sin första sommarkvällspicknick igår kväll. Hagaparken, bröd, brieost, vindruvor, grillade kycklingar, öl, lådvin och väldigt mysigt. Fröken K hade stora invändningar mot de stackars inte ens ekologiskt uppfödda kycklingarnas uppätande, men Marres gillande av kött i kombination med Mariannes dåliga karaktär avgick med segern den här gången.
Några personer hade med sig det av kollektivet på sommarpicknickar fruktade bränbollssetet. Marianne började fundera på vilken sjukdom hon kunde fejka som skulle göra deltagande omöjligt, Fröken K, som redan gått hem och surat på grund av kycklingarnas införskaffande, ringde och berättade att hon skulle säga upp bekantskapen med sina kollektivkamrater om de deltog. Den frestelsen var allt för stor för Marre, som lovade vinlådan att snart vara tillbaka och kastade in sig och Marianne i spelet, under Mariannes ivriga protester om att det faktiskt inte var lämpligt att spela brännboll när man har Ebola.
Vid tredje försöket träffades bollen! Den flög i en vid båge långt ifrån alla utespelarna. De stod nämligen alldeles för långt bort, och Marre och Marianne hade gott om tid på sig att strosa fram till startpinnen innan brännaren fick tag i bollen. Naturligtvis vann båda laguppsättningarna som de deltog i. Visserligen enligt Marres poängräkning, men ändå.
Några personer hade med sig det av kollektivet på sommarpicknickar fruktade bränbollssetet. Marianne började fundera på vilken sjukdom hon kunde fejka som skulle göra deltagande omöjligt, Fröken K, som redan gått hem och surat på grund av kycklingarnas införskaffande, ringde och berättade att hon skulle säga upp bekantskapen med sina kollektivkamrater om de deltog. Den frestelsen var allt för stor för Marre, som lovade vinlådan att snart vara tillbaka och kastade in sig och Marianne i spelet, under Mariannes ivriga protester om att det faktiskt inte var lämpligt att spela brännboll när man har Ebola.
Vid tredje försöket träffades bollen! Den flög i en vid båge långt ifrån alla utespelarna. De stod nämligen alldeles för långt bort, och Marre och Marianne hade gott om tid på sig att strosa fram till startpinnen innan brännaren fick tag i bollen. Naturligtvis vann båda laguppsättningarna som de deltog i. Visserligen enligt Marres poängräkning, men ändå.
Chockerande nog var det faktiskt inte helt ickeroligt att spela brännboll.
Härligheter, dumheter och insikter
Sol och värme. Barfota i en park analyserandes en doktorsavhandlings källanvändning. Mys.
Om jag var ute i solen igår och brände mig lite, och har förmågan att lära av erfarenheter, vad skulle jag då ha haft på mig när jag var i solen hela dan idag? Solkräm förstås. Men eftersom jag inte har det så hade jag inte det. Aj...
Om man tar med sig en vattenflaska innan man går ut och sätter sig i gräset - bör den vara fylld eller tom?
Bokbord på stan finns för att ruinera mig. Det är en komplott. Men bortsett från det, hur smart är det att _inleda_ sin promenad med att köpa tre böcker? Framförallt om man redan hade med sig tre pluggböcker och en roman, ett par kollegieblock och en svart kostym?
Hur roligt är det att trakassera kontorsarbetande vänner genom att skicka mess till dem om hur mysigt det solvärmda gräset känns mellan tårna? Mycket...
Om jag var ute i solen igår och brände mig lite, och har förmågan att lära av erfarenheter, vad skulle jag då ha haft på mig när jag var i solen hela dan idag? Solkräm förstås. Men eftersom jag inte har det så hade jag inte det. Aj...
Om man tar med sig en vattenflaska innan man går ut och sätter sig i gräset - bör den vara fylld eller tom?
Bokbord på stan finns för att ruinera mig. Det är en komplott. Men bortsett från det, hur smart är det att _inleda_ sin promenad med att köpa tre böcker? Framförallt om man redan hade med sig tre pluggböcker och en roman, ett par kollegieblock och en svart kostym?
Hur roligt är det att trakassera kontorsarbetande vänner genom att skicka mess till dem om hur mysigt det solvärmda gräset känns mellan tårna? Mycket...
Vilka böcker det var? Albert Camus Pesten, Jean-Paul Sartres Muren och en som är hemlig för att det är en present. Nej, inte till dig. Nej, inte till dig heller. Jo, till dig är den.
Jag har lovat att scouterna ska få kakor av mig nästa möte - någon som tror att jag kommer att komma ihåg det?
Jag har lovat att scouterna ska få kakor av mig nästa möte - någon som tror att jag kommer att komma ihåg det?
Usch - jag har ett jättestort problem!
Jag har tydligen gått omkring alla dessa år och varit fasansfullt okvinnlig och, inte vet jag, kanske också en smula äcklig?
Jag har nämligen små hårstrån på mina tår som jag i min självupptagna fräckhet inte tar bort. Fast jag går i sandaler ibland. Fy så hänsynslöst av mig. Jag ska nog vara glad att ingen, i en park eller på en uteservering, som skymtat solglansen i mina stortåfjun har stämt mig för förlorad matlust.
Men tack vare en allvetande smakdomare har jag äntligen förstått vilket lidande jag har utsatt min omgivning för. Nu vet jag var jag får ha hår och inte. Tack! Men jag saknar uppgift om fjunen på mina fingrar. Räknas de på samma sätt som håren på underarmarna, eller är de en egen kategori? Ska jag mejla Sofi och fråga kanske?
Jag har nämligen små hårstrån på mina tår som jag i min självupptagna fräckhet inte tar bort. Fast jag går i sandaler ibland. Fy så hänsynslöst av mig. Jag ska nog vara glad att ingen, i en park eller på en uteservering, som skymtat solglansen i mina stortåfjun har stämt mig för förlorad matlust.
Men tack vare en allvetande smakdomare har jag äntligen förstått vilket lidande jag har utsatt min omgivning för. Nu vet jag var jag får ha hår och inte. Tack! Men jag saknar uppgift om fjunen på mina fingrar. Räknas de på samma sätt som håren på underarmarna, eller är de en egen kategori? Ska jag mejla Sofi och fråga kanske?
USP i Aftonbladet
Imorgon i Aftonbladet kan ni i Stockholmsdelen se en grymt cool tjej och två av hennes partikamrater. Hon säger en massa kloka saker också, om journalisten inte har klippt och klistrat konstigt i intervjun. Jag kanske måste vara snäll och släppa lite på min elitistiska attityd till kvällstidningar?
Politisk propaganda
Nu tänker jag ägna mig åt något så fräckt som dubbelpostning. Följande text skrev jag först för Ungdoms- och studentpartiets hemsida. Idag blev jag förresten intervjuad av en kille som gör ett tv-reportage om engagemang. Han filmade mig medan jag skev texten nedan, vilket gav oss en del blickar från övriga i datorsalen. Om det visar sig att det ska sändas någonstans hör jag av mig. Andra som är med i reportaget är Gustav Fridolin, Erik Slottner och Lars Ohly. Och så jag då, för att jag är så cool.
Säg gärna vad ni tycker om texten nedan. Ni får hemskt gärna gå in på USP:s hemsida och läsa de två texterna jag skrev igår också...
Var femte student fattig!
Studenter måste ha rätt till en skälig levnadsstandard! Socialstyrelsen har riktlinjer för vad som ska räknas som existensminimum. Alla ska ha råd med boende, mat, busskort och också ha pengar över till kläder och annat som man verkligen behöver. De som inte har råd med detta får bidrag.
Men var femte student, eller 21 procent, lever idag på eller under existensminimum. Många är beroende av att kunna få pengar av sina föräldrar, eller tvingas lägga stor del av sin tid på extraarbete. Detta beror bland annat på höga hyror, höga kostnader för resor och dyr studielitteratur. I början på 90-talet var medelinkomsten i Sverige under 15.000 kronor. Studiemedlet var 6000 kronor. Idag är medelinkomsten uppe i 24.000 kronor, men studiemedlet är bara 6900! Vårbudgetens höjning med 300 kronor i månaden är välkommen, men långt ifrån tillräcklig.
Stockholm är en dyr stad att bo i. De flesta studenter är beroende av att åka kollektivt. En sänkning av priset på SL-kortet med 300 kronor för ungdomar och studenter skulle spela en stor roll för studenter och ungdomars knappa ekonomi.
Det är inte rimligt att över halva studiemedlet går till hyran. Nya studentbostäder måste vara billiga. Stockholms politiker måste ta ansvar för byggandet!
Säg gärna vad ni tycker om texten nedan. Ni får hemskt gärna gå in på USP:s hemsida och läsa de två texterna jag skrev igår också...
Var femte student fattig!
Studenter måste ha rätt till en skälig levnadsstandard! Socialstyrelsen har riktlinjer för vad som ska räknas som existensminimum. Alla ska ha råd med boende, mat, busskort och också ha pengar över till kläder och annat som man verkligen behöver. De som inte har råd med detta får bidrag.
Men var femte student, eller 21 procent, lever idag på eller under existensminimum. Många är beroende av att kunna få pengar av sina föräldrar, eller tvingas lägga stor del av sin tid på extraarbete. Detta beror bland annat på höga hyror, höga kostnader för resor och dyr studielitteratur. I början på 90-talet var medelinkomsten i Sverige under 15.000 kronor. Studiemedlet var 6000 kronor. Idag är medelinkomsten uppe i 24.000 kronor, men studiemedlet är bara 6900! Vårbudgetens höjning med 300 kronor i månaden är välkommen, men långt ifrån tillräcklig.
Stockholm är en dyr stad att bo i. De flesta studenter är beroende av att åka kollektivt. En sänkning av priset på SL-kortet med 300 kronor för ungdomar och studenter skulle spela en stor roll för studenter och ungdomars knappa ekonomi.
Det är inte rimligt att över halva studiemedlet går till hyran. Nya studentbostäder måste vara billiga. Stockholms politiker måste ta ansvar för byggandet!
Kvällsgnäll och andra tankar
Min stackars fot hittade alldeles nyss en synål som jag hade tappat på mattan. Så det är fruktansvärt synd om mig. Övervägde att ringa någon och beklaga mig, men kände att blodet nog ska forsa rätt friskt för att det ska vara okej klockan tre på natten... Så jag beklagar mig här i stället. Jättesynd om mig!
Nålens uppdykande tyder på att jag måste ha sytt något. Känns lite orimligt, faktiskt. Någon som vet vad det kan ha varit?
Imorgon är det dags att jobba lite igen. Gymnasieelever i innerstan i svenska, kommer nog att vara ganska lugnt.
Kloka tankar från Johan: De där människorna som doktorerar på tre år och samtidigt elitidrottar har inte fler timmar per dygn än vi andra. Hur mycket tid har de över för reflektioner och avslappnat umgänge med vänner? Istället för att ha ångest för det man inte gör borde fokusera på allt det roliga och utvecklande man faktiskt gör.
Jo, jag har tänkt skriva en helgrapport, den kommer. Blänkare: Nytt hamburgerrekord, Tequila är godare än Absolut Mandarin, motion i Vasastan, en blå måne, brandkåren, världens tyngsta - i teorin bärbara - dator, en stor stad, Hagaparken, pokerförluster, Reclaim så det så, filmad intervju med bakis-Marianne, Partistyrelsemöte.
Okej, jag borde verkligen sova nu...
Nålens uppdykande tyder på att jag måste ha sytt något. Känns lite orimligt, faktiskt. Någon som vet vad det kan ha varit?
Imorgon är det dags att jobba lite igen. Gymnasieelever i innerstan i svenska, kommer nog att vara ganska lugnt.
Kloka tankar från Johan: De där människorna som doktorerar på tre år och samtidigt elitidrottar har inte fler timmar per dygn än vi andra. Hur mycket tid har de över för reflektioner och avslappnat umgänge med vänner? Istället för att ha ångest för det man inte gör borde fokusera på allt det roliga och utvecklande man faktiskt gör.
Jo, jag har tänkt skriva en helgrapport, den kommer. Blänkare: Nytt hamburgerrekord, Tequila är godare än Absolut Mandarin, motion i Vasastan, en blå måne, brandkåren, världens tyngsta - i teorin bärbara - dator, en stor stad, Hagaparken, pokerförluster, Reclaim så det så, filmad intervju med bakis-Marianne, Partistyrelsemöte.
Okej, jag borde verkligen sova nu...
Normal?
"Insidan" i DN idag handlade om allas vår önskan att verka normala. Bland annat stod det så här:
"De flesta har nog hört om studier där ovetande försökspersoner säger att de ser en rektangel fast de egentligen ser en fyrkant - bara för att de andra försökspersonerna, som är medvetna om lurendrejeriet, påstår att det är en rektangel på bilden."
Jag bryr mig tydligen inte om att verka normal. För jag hävdar att en rektangel och en fyrkant är samma sak oavsett vad DN säger. Så det så.
Bloggen har legat nere ganska mycket idag. Det har gått att läsa, men inte att skriva inlägg eller kommentarer. Om jag känner mig politisk senare ikväll kommer det kanske ett brandtal, men än så länge hänvisar jag till mina två små texter på USP:s hemsida.
"De flesta har nog hört om studier där ovetande försökspersoner säger att de ser en rektangel fast de egentligen ser en fyrkant - bara för att de andra försökspersonerna, som är medvetna om lurendrejeriet, påstår att det är en rektangel på bilden."
Jag bryr mig tydligen inte om att verka normal. För jag hävdar att en rektangel och en fyrkant är samma sak oavsett vad DN säger. Så det så.
Bloggen har legat nere ganska mycket idag. Det har gått att läsa, men inte att skriva inlägg eller kommentarer. Om jag känner mig politisk senare ikväll kommer det kanske ett brandtal, men än så länge hänvisar jag till mina två små texter på USP:s hemsida.