marre

Metros korsord idag.

Marre:
Korsord är jättekul! Ibland slarvar de ju uppenbarligen med konstruktionen, men det får en ta. "Getost" till exempel, vad har det med en bild på Tom Cruise att göra? Och dessutom har de satt dit en bokstav för lite, så inte kan de stava till "getost" heller. Och "Religion" stod det, men hur ska "lurendrejeri" få plats i tre bokstavsrutor? Även om jag skriver bokstäverna smått blir det skumt med fler än två bokstäver per ruta. Och "giraffdjur" på fem bokstäver? "Giraff" går ju inte in? Helt olösbart!

Marianne:
Okej, det är inte helt lätt att lösa korsord när Marre envisas med att använda bläckpenna och skriva en massa strunt. Nej - att skriva in "Q" i alla tomma rutor när tre fjärdedelar av krysset är klart är INTE att lösa korsord, det är att förstöra dem. Men vissa var riktigt svåra. "Trollkarl" på sju bokstäver, börjar på "G" och slutar på "alf" - vad i all världen kan det tänkas vara? Varken "Harry Potter" eller "Tobbe Trollkarl" går in. Hm.

Fröken K:
Naturligtvis är det här korsordet inte ett dugg svårt. Men jag har bättre saker för mig. Så det så. Och för en gångs skull måste jag nog hålla med Marre - korsordskonstruktörer har vriden fantasi och kan inte stava alls. Dessutom är flera av orden, i alla fall de som Marre fyllt i, högst moraliskt tvivelaktiga. Jag menar "Kan roa barn”? – ”Marijuana!", är detta verkligen lämpligt i en ungdomsinriktad tidning som Metro? Även om det skulle vara sant.

Så ska en efter seglande, landställeshängande, jobbande, vandrande och annan verksamhet där sunkklädsel passar bra, ut på stan och äta på restaurang. Alltså äta på plats, inte ta med ut till en park. Och plötsligt känns picknickjordiga linneshorts och friluftssandaler inte helt rätt. Ska jag slå på stort och ta en skjorta kanske? Ja, några rena finns det faktiskt i garderoben. Fast de är klarblå med märken på, så det funkar nog inte ändå. Hm, strumpor och skor kanske? Hela och rena jeans lyckades jag hitta i alla fall. Eller de har säkert en stor fläck som jag hur jag än tittar inte kommer att se förrän på tåget, men för närvarande betraktar jag dem som rena. Tjejsandaler med klack? Njäe. En hel väska känns lämpligt, men i brist på det får den minst trasiga duga. Oj, oj, nu har jag nästan bråttom. Smink kanske? Någon form av tröja skulle ju vara bra... Jag vet - jag tar en paus och bloggar lite, så hinner jag säkert bättre!

Människor är roliga tråkiga naiva cyniska glada skeptiska sura slarviga ordentliga kaotiska strukturerade toleranta misstänksamma korkade belästa intelligenta bildade illitterata vänliga hjälpsamma goda kamrater egocentriska självutplånande tillitsfulla nördiga charmiga översittare med eller utan kroppsliga och själsliga defekter och komplex.

Vissa karaktärsdrag ses som positiva, andra som negativa. Men det finns en skillnad mellan ett negativt karaktärsdrag som "tråkig" och exempelvis "kaotisk". Ingen skulle klandra någon annan för att den var tråkig till sin karaktär. Även om en vanligtvis väljer att inte umgås med tråkiga människor ses tråkighet som något en måste acceptera hos andra. Men en rolig, intelligent, charmig, lätt egocentrisk kaosmänniska kan kritiseras hur mycket som helst för sin kaotiskhet. Som att struktur och ordning är grunddrag som alla MÅSTE ha, medan charm, öppenhet och förmåga att underhålla och bjuda på sig själv är bonus. Men varför ska en resonera så?

Jag har tänkt lite på hur en bör se på människor i sin närhet. En person kanske är charmig, glad och bildad, men också lite väl ego och något av en översittare. Vill jag då umgås med människan måste jag acceptera HELA människan. Visst, självklart bör en protestera om någon med sitt översitteri försöker trycka ner en, men jag måste ändå acceptera att en viss tendens till översitteri finns i personens karaktär.

Framförallt när det gäller struktureringsgrad är detta viktigt. Vissa människor är helt enkelt mindre strukturerade än andra. De är inte elaka eller hänsynslösa, de värderar bara inte struktur lika högt som andra. Eller så gillar de struktur, men klarar inte av att upprätthålla den. Oavsett vilket ÄR de mindre strukturerade, vilket kan framkalla kraftig ångest när en umgås med kravställande strukturmänniskor. Det kan gå så långt att en, eftersom en vet att en kommer att glömma att ta med något, komma lite sent eller annat oförlåtligt, helt enkelt hellre avstår från att komma. Alla är inte lika roliga, intelligenta eller bildade. Detta finns det ofta en stor tolerans för, vilket är bra. Men det behövs ökad tolerans för kaotiska människor.  

Valet står inte mellan att personen kommer, är sitt vanliga charmiga kloka jag, men har glömt det där du bad henom ta med sig och dessutom ringer fem minuter efter att festen börjat och har gått vilse, och att personen kommer, är sitt vanliga charmiga kloka jag, och (på din uppmaning) har skärpt sig, kommer i tid och inte har glömt något.

Valet står mellan att personen kommer, men eventuellt har glömt något och/eller är sen och går lite vilse på vägen dit, och att personen inte kommer alls. Acceptera att det är det här som är valet.

Mer tolerans och mindre strukturfascism!

Detta ska inte tolkas som kritik eller angrepp på någon. De flesta jag känner som är strukturmänniskor ÄR hemskt toleranta och inser att en glad sen vän är bättre än ingen glad vän alls...