marre

Jag är har ett starkt vårdande föräldrajag, ett nästan lika starkt spontant barnjag och ett bara lite svagare vuxenjag. Däremot har jag ett mycket svagt kritiskt föräldrajag och ett icke-existerande anpassat barnjag. Uppdelat i egenskaper blir det såhär - med den starkaste respektive svagaste egenskapen längst fram:

Jag är: Stödjande, omhändertagande, förstående, spontan, nyfiken, känslosam, egoistisk, logisk och analytisk.

Jag är inte: Blyg, försiktig, diplomatisk, kritisk och dömande.

Detta kom jag fram till genom ett test där man väljer ut det ord i en rad som man känner mest för. Sen omvandlas orden till poäng och man får diagnosen. Som det spontana barn jag är ser jag förstås detta som ett fullgott skäl till att låta min egoism få helt fria tyglar, men samtidigt vill jag ju ta hand om andra. Typiskt.

Vad tycker ni? Stämmer det här med ert intryck av mig? Alla som upplevt mig som blyg, försiktig och på gränsen till självutplånande hänsynfull blir säkert förvånade...