Att åka tunnelbana del två
Vis av tidigare erfarenhet har jag de senaste dagarna varit mycket vaksam och noga när jag åkt tunnelbana. Så när jag skulle åka från Liljeholmen, men inte gå av vid Tekniska Högskolan som vanligt, utan fortsätta med tåget ända till Universitetet, gällde det att vara på sin vakt mot allt och alla som gör sitt bästa för att man ska hamna i Norsborg, eller i Skövde för den delen.
Jag ansträngde mig. En stor fara är till exempel att man kan träffa någon man känner, och då bara av slentrian följa med personen eftersom den ska dit man vanligen ska. En annan är att man bara för en sekund glömmer bort att man är en fokuserad och ständigt alert individ, och hamnar i andra tankar. På grund av dessa faror präntade jag noga in i hjärnan att inte, inte under några som helst omständigheter lämna tåget innan det stannade vid Universitetet, så att jag skulle komma ihåg det oavsett tänkbara oförutsedda händelser.
När tåget sedan stannade vid (den visserligen i allmänhet trevliga, men just vid detta tillfälle mycket avskydda) stationen "Karlaplan" kände jag att det inträffade nog var en sådan omständighet som gjorde att jag trots allt fick gå av.*
*Läsare som inte har så bra koll på Stockholm kan vilja ta sig en titt på hur tunnelbanenätet ser ut .
Du är så söt! För du överdriver välan inte så att vi andra ska känna oss smarta? Fast det vore ju ännu sötare förstås.
Känner du dig smart? Missade du piken om Skövde kanske? ;-)
Om konduktören säger att tåget går till Västerås tycker jag inte att man är osmart om man tror henne!