marre

Queert cafébesök, gråtande pojkar, en doktor, en skiva kanelknäcke och en gullig kille... Och lite vin och öl också.

Fredagen inleddes med två timmars hårt arbete - en timme undervisning och en timme möte (om jag bara fick bra betalt skulle jag vara som vilken informationskonsult som helst) följt av trevligt lunchfika på Copacabana Café med kusinen från landet. Och det var tur att jag var med och kunde gå vilse på vägen dit åt henne, för då kunde ju hon gå raka vägen dit. En kanna te för 20 kronor, avslappnad personal och queerfeministisk atmosfär - därför trivs jag där. Jodå, jag har varit där förut, varför trodde du inte det? För att jag gick vilse på vägen dit? Aha, du är en nytillkommen läsare - Välkommen!

Tre kannor te och ett par toalettbesök senare gick vi till bok- och prylhandeln "Hallongrottan" där Lena inhandlade födelsedagspresenter medan vi studerade kylskåpsmagneter av Nina Hemmingsson och annat spännande. Riktigt bra böcker finns det också, inte minst för barn. Inte alls särskilt extremfeministiska barnböcker - vad nu det skulle vara - utan bara barnböcker där både flickor och pojkar får vara starka och svaga, snälla och elaka, modiga och rädda, hjälpsamma och gråtande, roliga och roade och så vidare.

Efter denna själsliga vitamininjektion åkte jag iväg till tullenkollektivet för att byta om och fixa mig inför kvällens fest. Vesslan är numera doktor*, och hade den goda smaken att bjuda in en massa vänner och kollegor för att fira sitt kliv in i vuxenvärlden. På grund av beslutsångest hade jag med mig två klänningar, men i gengäld hade jag glömt både smycken och partyhandväska. Men å andra sidan, inget säger väl "elegant kavajklädsel" lika bra som ett medeltidsinspirerat bronshjärta och en någorlunda nyligen svart kanvashandväska med ett års tunnelbanesmuts och en touch av trasighet? Sofia anlände och fick vara smakråd. Notera att ingen som bodde i lägenheten var närvarande, eftersom de var och förberedde inför festen, utan de hade anförtrott mig med nycklar. Och visst, vi var duktiga och betalade för ölen, men vi passade också på att gömma lite saker här och där i lägenheten. Alla New Age-böcker i Vesslans bokhylla har numera räkskal gömda bakom sig, till exempel...

Klockan kvart i sju anlände vi till middagen och började mingla. Efter en titt på bordsplaceringen kunde jag konstatera att jag inte förväntades ta något som helst ansvar, utan hade uppdraget att bli lagom full prata med alla och inte stå för något. Detta eftersom det var Marre, och ingen annan i kollektivet, som erbjöds en plats vid middagen. Under minglet såg jag en massa ansikten som föreföll bekanta, men det första visade sig vara alldeles fel, insåg jag och Sofia medan personen vi trodde att vi pratade med gick förbi bakom oss, och de andra kände jag mig efter detta lite osäker på, så jag tänkte att jag skulle hälsa på dem "sen". Men när sen väl kom var det bara riktigt bekanta "Gå hem? Klockan är ju bara tre?"- ansikten kvar. Så bekantingarna från förr förblev ohälsade på. En god middag med mycket vin och många tal - varav en del faktiskt roliga - följdes av ölande och dansande, när DJ:n väl fattade att det inte var någon idé att spela R'nB och annat skräp. Klockan tre blev det taxi till tullen där vi drack Resorb och höll spontana hyllningstal till kanelknäckets lov. Eller något i den stilen.

Sent, sent på lördagen kravlade jag mig upp, spelade några timmar Civ och for i väg till Västerås för att leka med min favoritkille. Vi har hängt hela söndagen och idag är han hemma från dagmamman för att leka med mig. Men var är han då när jag skriver detta? Nu skulle jag kunna skriva något förutsägbart för att skrämma Lian eller Håkan som läser min blogg på jobbet, men jag tror jag låter bli. Marcus sover middag som en liten ängel, efter att knappt ha orkat vara vaken under hela den intellektuella utmaningen som "Max Nalle" innebar...

Dagens största utmaning var blöjbytet. Jag mindes instruktionerna från i höstas när jag gjorde det senast. Nallen ska vara framåt. Men inte fan var det några nallar på de här blöjorna! Bara ankdjävlar! "Nej, nej Marcus, moster är inte irriterad, titta vilken rolig liten häst, mjau mjau" (ger Marcus ett plastfår). Men med logiskt tänkande, och övergivande av detsamma, löste det sig till sist. Och om en dryg timme kommer hans pappa hem från jobbet.


*I kärnfysik. Eller reaktorfysik, Einsteinkunskap, kärnreaktorik, kärnretorik eller retorikkärnfysik. Med tanke på att kärnkraftsbranschens främsta uppgift numera verkar vara att få politiker och allmänhet att tro på deras tillförlitlighet tror jag på "retorikkärnfysik".