Funderingar kring disk
Ta en tekopp till exempel. Ifall någon har missat det dricker jag mycket te. Säg att jag tar en kopp te, och sedan direkt efteråt tar en till, i samma tekopp. Då har tekoppen inte hunnit förvandlas till disk än. Men säg att jag väntar i tio minuter innan jag tar nästa kopp? Eller i en timme? När är det inte längre okej att använda koppen utan att åtminstone skölja ur den först? WWFSMD? WWHKFD?
("What Would Flying Spaghetti Monster Do?" och "What Would Hemkunskapsfröken Do?")
Eventuella läsare som också saknar diskmaskin och har en förkärlek för effektivitet - det vill säga är lata - har säkert funderat över hur man ska lyckas skapa så lite disk som möjligt när man lagar mat. Och här har jag lite tips:
Aldrig mer än en kastrull. Pasta med grönsaksröra görs genom att grönsakerna först fräses lätt i en kastrull, och sedan läggs åt sidan - på den tallrik man sedan ska äta på och med hjälp av besticken man ska äta med, förstås - varpå kastrullen fylls med vatten och en grönsaksbuljongtärning. Resterna av grönsaksfräset ger tillsammans med buljongen extra smak till pastan. När pastan är färdig hälls vattnet av, och pastan åker ner i kastrullen igen tillsammans med grönsaksfräset, creme fraiche, tomatpuré och kryddor.
Det störande momentet som faktiskt behövs är skärbrädan och kniven för att skära grönsakerna. Det går till nöds att skära dem med bordskniven på tallriken, men det är nästan jobbigare än att diska lite...
Använd samma sked. Det här är egentligen en riktigt dum idé, men den sparar disk. Behöver man till exempel saker ur två olika burkar, säg creme fraiche och tomatpuré, går det att använda samma sked. Först tar man tomatpuré och sedan tar man lite creme fraiche. Sedan tar man mer och mer creme fraiche tills inget rött längre syns. Naturligtvis finns det rester kvar ändå, men den sorgen behöver man ju inte hantera förrän nästa gång man ska laga mat. Och eftersom creme fraichen då ändå har blivit gammal spelar det ju ingen roll. Om inte annat har tomatpuréresterna i den möglat.
Men mitt främsta tips som inte bara är diskbesparande, utan också leder till att måltiderna blir godare och trevligare, är att äta hemma hos någon annan. Någon som helst, för att denna smarta idé inte ska skapa en massa dåligt samvete, bör ha diskmaskin.
Diska?
Vi har Stina - vår trotjänarinna. Hon anställdes anno 1898 och har förvisso inte dykt upp sedan 1914, men vi har inte hjärta att kasta ut det stackars fruntimret.
Hon har blivit som en del av familjen.
Sängen står bäddad i jungfrukammaren - och Stina hade tagit vårt diskande som kritik av hennes arbete.
Nej, till disk duga icke dessa frökenfingrar.
Vi vila dem blott på klaviaturens vita och svarta tangenter, en timme eller två.
Utom då vid särskilda tillfällen då salig maken, Hans-Rutger har prominenta gäster.
När familjen Romanov behaga bevärdiga oss med sin visit - vilja vi dessutom ställa till med lite soaré.
Men det ska ärligt sägas - att odören från köksregionen en längre tid varit en smula... märklig...
PS: Detta händer i Västerås - läs hansis blog om fikapauserna på lastbilsförarutbildningen:
http://hansi-likejesusbutevil.blogspot.com/
Jag tror såhär:
porslin + (tid * (föda/(viskositet - tidigare spolglans)) * rumstemperatur) = diskkonverteringstid
Skaffa diskmaskin!
Såg föresten Al Gores miljö film. Meddelande till alla: SE DEN!
Okänd kan nu ge sig till känna som: Lillebror, Greggan, Heidis lillebror ;-P
Välkommen Lillebror :-) Enligt ryktet har du blivit vuxen, precis som vi andra... I alla fall på utsidan - även det precis som vi andra ;-)
En diskmaskin i mitt kök skulle ta upp antingen 100 procent av golvytan, eller, om jag skulle skaffa en bänkdiskmaskin, 150 procent av bänkytan. Så nja.
Visst borde man ta och se den filmen, även om det känns som att de som verkligen skulle behöva se den ändå aldrig kommer att göra det.
Jorå fast jag scorade som syrran på vuxen testet.
Så nu får disken ta upp 250 procent av total yta istället.
Porslin förvandlas till disk i samma ögonblick som tallriken, eller koppen, eller glaset, eller - vad för födoämnesinmundigandesutensilie det nu handlar om - med egen vilja kryper ned i diskhon för ett Yesparfymerat bad.
På samma sätt vet man att kylskåpet bör plockas ur när man - ögonblicket innan kylskåpsdörren öppnas - hör en dov röst från inuti kylskåpet säga:
"I som här inträden, låten hoppet fara ... "
:o)