marre

Men en förskoleplats kostar knappast 4000 kr. Jag tror att det är bäst för barnen att gå på förskola från två-treårsåldern, men jag tycker inte att föräldrarna ska tvingas. Vill de vara hemma med barnen ska de få det, men de ska inte förvänta sig att vi andra ska betala det med våra skattepengar.

Dels för att det är dyrare. Dels för att det inte är bra för samhället.

Detta är inte en unik tanke, utan finns på en rad andra områden.

Många vill hellre spela tv-spel än gå på museer och bibliotek. Ändå är det förstnämnda inte skattefinansierat, vilket de andra två aktiviteterna är. Men det innebär inte att någon tvingas till biblioteken eller förbjuds att spela tv-spel. Bara att endast verksamhet som är samhällsnyttig finansieras av samhället.

Valfriheten kan inte "lämnas tillbaka", eftersom den i de flesta fall aldrig tagits bort. De val som vi idag tvingas till om vi inte vill förlora pengar är nya, ingen gammal ordning som återinförts efter år av sosseförtryck. De gamla konservativa var knappast främmande för vare sig monopol eller statlig kontroll.

Frihet är inte ett så enkelt begrepp som en del nyliberaler vill få det till. Är jag friare för att jag har möjlighet och därmed känner mig, eller är, tvingad att välja elleverantör? Hur ger de timmar det tar för mig att sätta mig in i nåt jag avskyr och inte förstår för att jag ska få en vettig pension mig _mer_ frihet?

Ta en femåring. Säg att hen måste välja vad den vill ha till middag den närmaste veckan. Det finns krav på närings- och kaloriinnehåll, på pris och på att lillebror också ska tycka om det. Femåringen får ägna hur mycket tid hen vill i helgen åt valet, men måste komma med ett förslag som uppfyller kriterierna senast söndag. Om barnet tycker att det är svårt kan hen fråga storasyster om hjälp, men hon kräver då allt lördagsgodis i betalning för sina konsulttjänster.

Har barnets frihet ökat eller minskat? Om föräldrarna väljer mat, har de då minskat barnets valfrihet och gjort något dåligt? Eller är det så att de som har kompetens är lämpligast för beslutsfattande medan femåringar kan få vara ute och leka istället?

Jag har personligen lite svårt för retoriken att ett bidrag "tvingar" någon till något. Det är så uppenbart oriktigt att jag motvilligt drar mina små öron åt mig.

Lite som de som påstår att individualiserad föräldraförsäkringen innebär att "staten blandar sig i" något. Far from it, det innebär ju (nästan definitionsmässigt) den totala friheten för båda föräldrarna att välja själva. Dessutom är det inte knutet till en viss samlevnadsform.

Vad gäller just dagisplatser kontra hemmafruar/män tycker jag det är en väsentlig skillnad: Det ena är att riktigt jobb som tillför samhället något, det andra är lite som att spela gitarr. Kul som tusan men bidrar inte så mycket förrän man kan göra det för andra.

Personligen skulle jag inte ha något emot att ännu fler kan få jobb inom omsorgssektorn där de verkligen gör nytta, även om det till viss del sponsras av skattepengar. Det finns bra mycket meningslösare jobb att spara in på först, om man nu känner för det.

Visst är det ekonomiskt dåligt att föräldrar är hemma med sina barn. Det bästa, rent ekonomiskt, vore om alla föräldrar så snart som medicinskt möjligt gick tillbaka till sina jobb. Barnen skulle kunna börja på förskolan vid cirka 2 månaders ålder. Ur ekonomiskt perspektiv vore det även bäst att bygga stora höghus med gemensam matsal där alla åt samma mat tillagad av utbildad personal. Det skulle vara mest effektivt samt minska risken för fetma. Det skulle även skydda oss från den otäcka valfriheten.

Jag tycker inte att det ekonomiskt bästa med automatik är bäst, varken för individen eller för samhället.

Pedagogik är viktigt men främst när barnen blivit några år gamla. Alla som arbetar inom förskolan är inte utbildade och alla, vare sig de har utbildning eller inte, är definitivt inte pedagoger.

Att hitta barn som far illa är viktigt men så länge som förskolan inte är obligatorisk kommer nog de barn som far mest illa inte att vara där. Dessutom måste det finnas andra sätt att fånga upp alla. Tätare medicinska kontroller t.ex.

Har hen Göran som förälder vill hen säkert helst bestämma en hel del själv. Vad är det som säger ätt Göran är klokare än en enskild medborgare? Visst har vi demokrati men de flesta medborgare har inte röstat på Göran.

När det gäller bibliotek kontra datorspel tror jag att de flesta är överens om att bibliotek är mer samhällsnyttigt än datorspel och därför bör sponsras. (Personligen är jag tveksam) Att alla barn ska uppfostras av utbildade pedagoger hellre än någon som väljs av föräldrarna är nog, enligt en majoritet, inte lika självklart.

Jag anser inte att föräldrar ska få mer pengar att välja barnomsorg för en vad dagis kostar för kommunen, cirka 80 000 kr/år enlig siffror som jag inte kommer ihåg källan på. Föräldraförsäkringen som vi har idag är mycket förmånlig och skulle var det även om den försämrades. När de dagar hen får betalt för från staten för att vara hemma är slut tycker jag att föräldrarna ska kunna ge de 80 000 kr/år till den barnomsorgsform som de själva väljer. Kanske är en förälder hemma något år, kanske tar morfar hand om sitt barnbarn, kanske startar de ett föräldrakooperativ bland grannarna eller väljer förskola.

Detta skulle kanske inte främja jämlikheten mellan könen. Fler lågavlönade, oftare kvinnor, skulle säkert välja att vara hemma. Jag anser dock inte att individens frihet kan offras för detta! Dessutom tror jag att fler män i framtiden kommer att inse vad de förlorar på att inte vara hemma med sina barn när de är små och börja ?kräva sinn rätt? i större utsträckning.

Kram på dig!

"Ur ekonomiskt perspektiv vore det även bäst att bygga stora höghus med gemensam matsal där alla åt samma mat tillagad av utbildad personal. Det skulle vara mest effektivt samt minska risken för fetma. Det skulle även skydda oss från den otäcka valfriheten."

Visst, här har du en poäng. Individer ska inte tvingas göra val för att det är samhällsekonomiskt vettigt.

MEN

"Jag anser inte att föräldrar ska få mer pengar att välja barnomsorg för en vad dagis kostar för kommunen, cirka 80 000 kr/år enlig siffror som jag inte kommer ihåg källan på"

Det är inte kommunens pengar, det är skattebetalarnas. Och jag tycker inte att det är för mycket begärt att deras pengar ska gå till den socialpolitiskt och samhällsekonomiskt bästa lösningen. Alla skattebetalare är inte småbarnsföräldrar, och att ta deras pengar och använda dem på ett sätt som underlättar val som är dåliga för samhället, tycker jag är oförsvarligt.

Visst ska föräldrar kunna välja att vara hemma, men jag vill inte betala för det med mina skattepengar. Vilket förmodligen innebär att det blir att flytta efter valet, tyvärr.

Kram!

(sorry Håkan, blev nåt strul i bloggen så att ditt inlägg inte publicerades)

"Hur mycket valfrihet har du när staten tar 100% i skatt? Hur mycket valfrihet har du när staten tar 90% i skatt. Hur mycket valfrihet har du idag när du betalar 60% i skatt. Det går vist ?lämna tillbaka? valfriheten, det är inte så himla knepigt som du tror. Skattetrycket var inte 60% för 40 år sedan."

Nej, visst är det så. Och det är ett argument för att sänka skatten. Men det är inget argument för att kommunen ska ge pengar till invånare så att de låter bli att jobba och betala skatt. Snarare ett argument för att _inte_ göra det, eftersom det skulle ge ökade kostnader och därmed försvåra skattesänkningar.

Alla är inte överens om att dagis är "den socialpolitiskt och samhällsekonomiskt bästa lösningen" för små barn, i alla fall inte i längden. Personligen har jag ingen färdig åsikt om det. Tror dock inte att det är lika många som anser det som de som tycker att t.ex. bibliotek är bra.

När det gäller skattetrycket gör ett högt skattetryck att det är svårt att fatta egna val eftersom det blir mindre pengar över.

Nej, det är sant. Jag glömde bort att det finns de som tycker fel ;-)

Skattetryck: Ja, ingen har väl sagt något annat?
Men det går att ifrågasätta förstås. Sänks skattetrycket mycket måste bidragen minska, vilket ger de bidragsberoende minskad valfrihet. Och de som inte har pengar över till nöjen har idag en del gratisaktiviteter att välja. Men visst, om de hade pengar över kunde de välja att lägga dem på vad de ville. Generellt håller jag med dig, men jag tycker inte att det är riktigt så enkelt.

Vad har piratpartiet för ekonomisk politik? De kanske vill gräva ner alla skatter.

Gällande skattetrycket: Skatten används till mycket annat än kontanta bidrag. (En skattesänkning för att till exempel minska försvarets utgifter minskar inte de bidragsberoendes valfrihet.) Vore det inte så så skulle jag hålla med. Om du tvingas att ge mig säg 5000 kr/månad ökar min valfrihet och din minskar med samma summa. Rättvist behöver det inte ses som i alla fall men den sammanlagda valfriheten är densamma. (Om vi nu menar ekonomisk valfrihet vilket inte måste vara detsamma som reell valfrihet.)

Intressant att rubriken till det här inlägget har blivit bra mycket mer aktuell nu än när jag skrev den...

Sant, Lian. Du är så klok. (ej ironi)

M: :-)